Jag kikade nyligen på ett avsnitt av Prisjägarna där dem forskade i hur mycket vi svenskar spenderar på Lyx. Och enligt deras resultat så spenderar vi svenskar över 391 miljarder på lyx varje år, vilket resulterar i ca 52 830 kronor per individ och år.

Detta är alltså pengar som vi lägger på något som vi nödvändigtvis inte skulle behöva för att ”överleva”. Utan saker som vi unnar oss och som vi gör för att vi helt enkelt tycker om det. Det kan vara allt från resor till en dyr parfym.

Men! Jag ställde frågan ”Vad är Lyx för dig?” på några sociala medier och svaren var inte alls som jag trodde, istället var det otroligt få vars ”lyx” kostade en enda krona. Och vad betyder det? Att svaren inte är helt sanna, eller att dom som gillar att kosta på lyx och ”köpa lyx” inte svarar på frågan?

  • Må bra och klara av sysslor som jag i vanliga fall inte orkar.
  • Umgås med nära och kära.
  • Ta mig ur sängen varje dag.
  • Äga sin tid.
  • Att orka göra hushållssysslor.
  • Känna total frid i kroppen.
  • Äta middag med hela familjen.
  • Lugn och ro med familjen.
  • En lång och varm dusch.
  • Gå ut och äta, festa.
  • Handla kläder och materiella ting.
  • Spendera tid med mina hundar.
  • Ha en full kyl och frys.
  • Att någon håller om mig.
  • Att bli förstådd.
  • Slippa oroa sig om pengarna kommer räcka månaden ut.
  • Att sova gott på natten.
  • Dansa och sjunga.
  • Sportbilar, stora båtar och en flashig livsstil
  • Egen tid, utan krav och måsten.
  • Att ha ett arbete

Något som är väldigt uppenbart är att när vi tar något för givet, eller har överflöd mycket av något, så sjunker vår ”uppskattnings-känsla” radikalt. För hur många av oss känner, ärligt talat, tacksamhet uppskattning när vattenstrålen från kranen spolar rent tallriken? Ganska säkert skulle troligtvis nästintill alla svara ”ja” om jag frågade dem personligen om de uppskattar vattnet men vad är sanningen? Tänkvärt.

Vad händer då när människor som tidigare tycker att pengar är lyx, får ett överflöd av det?

Många av de som har begränsat med pengar har den ständiga drömmer om att bli rik i hopp och tron att pengar skulle göra livet enkelt automatiskt ge lycka. Medan det istället finns de personer som haft obegränsat med tillgångar istället väljer att skänka bort allt dem äger för att spendera ett livet som munk för att hitta inre frid.

Jag tror som ”klyschan” att det inte går att köpa lycka eller lyx. Om den genuina lyckan för dig är något som kostar och är värderat högt i vårat samhälle så kan man ju dock vända och vrida om pengar gör dig gladare. Jag personligen har exempelvis ett genuint motorintresse och för att kunna hålla den passionen i liv så måste jag betala för det.

Att spendera pengar på något som vi inte har ett genuint intresse eller passion för, kommer aldrig någonsin kunna ge oss den där äkta känslan av uppskattning och tillfredsställelse. Så om du idag har lyxen att göra det du älskar, sluta sträva efter något annat och börja uppskatta. Fråga dig själv, varför vill jag bli egentligen rik? Med en genuin anledning så är det enklare.